Min parsonvalp Morris

Här kommer lite nya bilder på busfröet Morris i Västerås. Tyvärr är det omöjligt att få en stjärngosse-strut att sitta kvar på vildens huvud...

 

Han är nu sju månader och lyfter på benet ca 20 gånger per 5 minuter när vi är ute på promenad. Första gången han lyfte på benet tappade han balansen och trillade omkull. Matte tyckte han var så söt och började skratta. Det skulle hon inte ha gjort. Morris blev sur, grabbade tag i mattes byxben, morrade, ryckte och slet. Det var inte alls passande att skoja om sådana allvarliga saker. Det ska bli kul att se hur han tar sig an julgranen...

 

 


 

Morris är ett litet busfrö på snart 6 månader. Vi har precis avslutat valpkursen där han charmade alla. Morris var den minsta rasen på kursen. I början kunde ingen tro att det fanns så mycket krut i en sån liten hund. Han var ju så liten och söt...

 

Han gick fram som ett yrväder men har under kursens gång faktiskt utvecklats mest utav valparna och fick mycket beröm. Mycket träning återstår dock... Morris har lärt sig en hel del tricks och vi har börjat spåra lite. Det tycker han är jätteskoj men den mesta av tiden går åt till bus och att upptäcka världen. Vi har fått en riktig magnet som alla dras till och som redan har en given plats i vår familj.

 

 

Är det en fladdermus? Nej, en upp-och-nervänd Parsonvalp!

 

 

Man blir trött av att busa så mycket
Medlemsinloggning
 
 
Registrera mig
Glömt lösenord

Författare

Marléne Palm

Tidigare bidrag

Bild: Min vinkande parson Rally
Min vinkande parson Rally >>